Torsdag
Stora och lilla fisken
Idag är det betydligt bättre väder och Havsresans deltagare försvinner iväg på olika uppdrag direkt efter frukost. Dykarna ska upp till skogen och plocka upp fler prover och Kustbevakningen (KBV) ska snart ut och kartera ”nätfästen”. Kjell ska nu på morgonen få koordinater till ställen där trålfiskare markerat att de har fastnat med trålarna.
Ingen vet vad som ligger där under ytan där trålen fastnat. Därför ska KBV köra över dessa platser och scanna sjöbottnen med sina sonarer. Då kan de se om det är ett vrak eller någon geologisk formation som orsakat nätfästet.
Medan vi väntar på platskoordinaterna får jag, tillsammans med Ystad Allehandas reportrar, följa med på en kort tur på kustbevakningens lilla båt. Båten har just nu tre sonarer av olika storlek med sig. Släpfiskar kallar Henrik Roosberg vid KBV dem.
Sonarerna är tillverkade av SeaLabs AB och används av KBV för att leta efter föremål på havsbottnen, det kan vara allt från sjunkna fartyg eller förlorad last till drunknade personer.
Släpfisk
– Med den stora släpfisken kan vi söka över stora områden och på stora djup, säger Henrik Roosberg, den mindre släpfisken använder vi exempelvis vid efterspaningar av förvunna personer som eventuellt drunknat eller mördats och kastats i havet.
– Vår uppgift under Havsresan är att vara med här och kartera området och samtidigt träna personal på utrustningen, berättar Henrik vidare. Vi ska göra en kartering av stenåldersskogen och kontrollera olika förlisningsobjekt.
Henrik Roosberg är tacksam för alla uppgifter de kan få om olika platser att undersöka. Tipsen kan komma från museer, universitetet, dykare, och från fiskare.
– Även om sonartekniken inte är helt ny finns det alltid nya områden som man inte undersökt och scannat tidigare, säger Henrik. Det tar lång tid att täcka in allt och det finns stora havsområden som ännu inte är undersökta. Därför kommer vi att var många båtar som kommer köra här utanför i nästa vecka, avslutar Henrik.
Ett månlandskap träder fram
När vi kommer ut en bit från kajen sänks den stora släpfisken ner för att dras efter båten en bit ovanför botten. Mats Persson, KBV, förklarar för oss vad det är vi ser när ljudsignalerna från sonaren omvandlas till bilder. På datorns skärm framträder ett grått månlandskap och vi ser tydliga mörka skuggor av brygganläggningar och prickarnas bojfästen.
Mats Persson, KBV visar sonarens bild av hamninloppet
Sonarer skickar ut ljudstrålar, ungefär som ett ekolod på en fiskebåt, och registrerar ekona som kommer tillbaka. Till skillnad från ett vanligt ekolod, skickar en sonar ut många ljudstrålar sidledes och kan på så sätt registrera föremål på bottnen utmed den rutt som båten kör.
– Den stora fisken kan täcka in 100 m på var sida när vi kör över 20 -30 meters djup, förklarar Mats Persson.
Med denna stora sonar kan KBV upptäcka en 25 liters dunk på havets botten och de kan undersöka kablar som bara sticker upp någon dryg decimeter över botten.
– De mindre släpsonarerna använder vi på grundare djup, fortsätter Mats. De skickar ut ljudstrålar av högre frekvens, vilket ger högre upplösning - det vill säga man kan se ännu mindre föremål - men kortare räckvidd.
Vi fortsätter att köra långsamt utanför hamnen i Simrishamn. Det börjar gunga lite här men det påverkar inte fisken där under ytan. Vi är lite förvånade över hur tom bottnen är här. Inte ens några utslängda cyklar eller annat skräp dyker upp på skärmen, det är mest småsten som syns. Mats berättar att när de sedan ska köra med sonarer över den sjunkna skogen så kommer de att se stubbarna tydligt. Det ska bli spännande att se de inspelningarna om några dagar.
Vi återvänder till kajen, vi reportrar tackar för turen och hoppar i land. Kustbevakningens killar kollar sina koordinater och ger sig av för att undersöka nätfästen.
På väg ut med kustbevakningens båt ser vi Jesper Larsson (uppe), Mats Persson (t h) och deras f.d. chef Claes Löwdahl.